Musse Hasselvall
MÄRKESKUNSKAP

Den nya kalsongkungen

Av Oscar Arrsjö | Intervjuer | 2012-06-06

Musse Hasselvall har givit sig in i underklädesbranschen. Vi träffade den omåttligt populära mediaprofilen och pratade lumpenkalsonger, knock outs och hur Frank ska vinna kvinnornas gunst.



Klockan är 07.00, en arla fredagsmorgon i Vasa Reals gymnastiksal i Stockholm. Filmteamet står uppradat, redo för att filma klippet du ser här. Det är bara en sak som saknas. Dagens huvudperson Musse Hasselvall.



Men bara ett par minuter senare dyker han upp med det ständiga morgonrufset till frisyr i högform. Den tidiga timmen hade fått honom att dra på sig de slitna blåjeansen direkt ovanpå födelsedagskostymen vilket skulle ha gjort filmen både barnförbjuden och otjänlig för sitt syfte. Antalet träffar på Youtube hade dock sannolikt blivit större. Lyckligtvis vände han om och kan nu stoltsera i ett par orangea briefs och undertröja från hans sprillans nya underklädeskollektion Frank.



Jag gissar att du inte hade känt dig helt bekväm med att stå i kalsonger framför en kamera? Inte jag heller. Men efter en lång kampsportskarriär med fem SM-guld, ett EM-brons och ett VM-brons i ju-jutsu samt sex MMA fighter på meritlistan är det lika naturligt för Musse som jeans och t-shirt är för dig och mig.



Hur kommer det sig då att kampsportsikonen och tv-profilen från programserien Rallarsving givit sig in i underklädesbranschen?
– Frank Dandy ringde mig och ville hitta ett samarbete. De hade sett mig på ELLE-galan där jag när jag tog emot priset för bäst klädda man tog av mig i kalsonger och pratade om hur mycket jag gillar underkläder.



Samtalet ledde till att Musse axlade manteln som kreativ chef för kalsongföretaget som 2003 revolutionerade den då stela marknaden med sina starka färger och iögonenfallande tryck. Han kom till ett Frank Dandy som de senaste åren förföljts av motgångar och 2009 till och med gick i konkurs. Ska den karismatiske 39-åringen med blomkolsöron bli mannen som tar företaget till toppen igen? Vi tror att det finns goda chanser för det.



Hur fick du idén till Frank?
– Jag kände att Frank Dandy behövde någonting som var enklare och mer bas. Nu råkar det också sammanfalla med rådande trender så att Frank ligger rätt i tiden. Jag tror att folk tittar lite mer på rakare och enklare underkläder idag.



"Militärkläder har lite klantig passform för att det ska passa många typer. Det har jag alltid varit svag för."



Riktar sig Frank till en äldre kille än den vanliga kollektionen från Frank Dandy?
– Jag önskar att Frank når en publik åt båda hållen som fastnar för Frank och stannar kvar under en lång tid. Jag tycker inte att det finns något svenskt underklädesmärke som levererar det som vi gör. Det är alltid för slappt och urvattnat utan det rätta trycket i kvaliteten i bomullen. Ett par kalsonger ska inte hänga ut sig under en dag utan ska behålla stunsen. Franks modell Private är lite högre i midjan, vilket känns nytt och matchar det högre byxmodet vilket passar en yngre kille, och de som är lite äldre och har lagt ut på baken får en normalhög midja. Designern Andreas Halldén har lagt tyget horisontellt på bakpartiet istället för vertikalt som det brukar ligga. Det gör att de inte hasar ner när man sätter sig ner eftersom de strechar åt det hållet.



Väldigt många män säger att de hade de skönaste kalsongerna i lumpen och redan vid första anblicken av Frank blir referenserna till militära underkläder uppenbara. Det positiva med dessa är att de inte är 1000 och åter 1000 snubbar som använt dem innan. Alla modeller har fått namn efter ord som används inom armén såsom Private (menig) och Ecco (bokstavering i amerikanska armén). Att sätta etiketten på utsidan kommer också från militären där syftet är att de ska vara lättare att sortera i tvätten, vilket i det civila där man förhoppningsvis bara tvättar sina egna kalsonger endast är en snygg detalj. Allt detta trots att Musse själv aldrig gjort lumpen. När det var dags att rycka in var det en vecka kvar till hans första VM vilket gjorde det hela till en dålig idé för hans karriär.



– Jag och Andreas Halldén har varit helt fixerade vid militärkläder sedan vi var små. Jag har grejer sedan jag var 15-16 år från ett överskottslager som jag fortfarande använder. Man kan tvätta dem hur många gånger som helst och det tar aldrig slut. Militärkläder har ibland lite klantig passform för att det ska passa många typer. Det är lite björnigt. Det har jag alltid varit lite svag för, och det är så jag ser Frank. Det ska vara någonting som håller. Ordentliga grejer. Men med korta ben.



Vad tycker tjejerna om de här kalsongerna egentligen?
– De älskar dem (skratt). Mina tjejpolare säger sällan någonting om killars underkläder. De kan kommentera skorna men aldrig underkläderna. När man ska ta av sig byxorna ska man känna sig bekväm själv, då får man den pondus som krävs i stunden. Då ska man inte stå där och känna sig ängslig i fåniga kalsonger man inte står för.



"Jag ska spela in en "dick flick" - en romantisk mma-komedi för hela familjen."



Vilka är de fulaste kalsongerna som du äger?
– Jag har extremt många kalsonger. Kanske 125 par. Det är förstås många jag inte använder som jag bara inte har hjärta att slänga. De fulaste är nog ett par svarta med ett randigt tigerhuvud mitt på paketet och långa ben som jag fick från en tysk tjej som jag jobbade med. Jag vet inte varför jag fick ett par kalsonger av henne faktiskt. Generellt tycker jag inte om när det är för långa ben. Det blir bara knöggligt. Då kan man lika gärna ha långkalsonger. Jag föredrar briefs.



Kommer vi att få se mer av dig i TV snart?
– Kanske inte på TV, men på bio! Jag håller på med en långfilm tillsammans med Andreas Halldén. Det är en komedi som vi kallar för "dick flick" – en romantisk MMA- komedi för hela familjen. Vi börjar filma nästa år och tänkte sno Colin Nutleys favorit Juldagen som premiärdag.



Du har många bollar i luften. Berätta om Stjärnornas hoppning och Ruffie training.
– Jag var med i hästhoppningen i Globen första gången 2009 och vann i fjol. I år kom jag fyra, men jag körde barbacka så det var lite svårare. Ridning har blivit en ny hobby för mig och just nu håller jag på att ta amatörlicens i galopp med förhoppningen att börja tävla lite. Ruffie training är ett unikt träningskoncept som jag utvecklat tillsammans med fightern Usama Aziz (till höger om Musse på bilden). Det är det första där det finns ett kampmoment utan att det krävs några förkunskaper. Man jobbar i par och gör sparringövningar. Tanken är att det ska finnas på gym och i idrottsföreningar. Läs mer på www.ruffietraining.com.



Ridning är en av de mest skadedrabbade idrotterna och den med flest dödsfall. Kampsport är ju inte direkt helt ofarligt heller. Hur känns det egentligen att bli knockad?
– Det känns förjävligt. Jag har aldrig varit i en fight på stan, skyddat mig några gånger, men det har gått bra. Men under en match blev jag knockad en gång. Det var i andra ronden. Jag har dåligt tävlingspsyke, tänker för mycket för vad andra tycker och tänker. Så jag blev sur för att jag förlorade. Men det är ingen läskig känsla i sig att bli knockad. Det är bara någon som släcker lampan, liksom.